Publicerad 2026-09-23 · Händelse 2026-03-25

Så hjälper nya upphandlingskriterier offentlig sektor att mäta datacentertjänster

I mars 2026 publicerade Upphandlingsmyndigheten nytt stöd och hållbarhetskriterier för datacentertjänster. Det finns en basnivå och en mer ambitiös nivå för effektivitet, energi, resurser och rapportering. Värdena är förslag som upphandlare ska anpassa till den konkreta affären — inte nya laggränser för alla svenska datacenter.

En myndighet som köper beräkningskraft köper sällan en serverhall. Den köper en tjänst: appar som måste fungera för personalen, lagring av handlingar, bearbetning som stöder tillstånd eller vård och ett avtal som ska hålla även när systemen belastas. Bakom tjänsten finns rack, kylning, el och val om var data behandlas. I mars 2026 gav Upphandlingsmyndigheten ut nytt stöd och hållbarhetskriterier för att offentliga köpare ska kunna föra in de fysiska förutsättningarna i upphandlingen.

Myndigheten beskriver kriterierna som stöd för upphandling, inte som en allmän byggregel. Den erbjuder ett baskravspaket och ett mer ambitiöst paket, som båda ska anpassas efter behovsanalys och marknadsläge. Kriterierna kan omfatta energieffektiv drift, uppgifter om förnybar eller fossilfri el, återbruk och återvinning av utrustning samt möjligheten att bidra till ett mer flexibelt elsystem. De är användbara eftersom en upphandling kan efterfråga belägg som en glättad leverantörspresentation ofta utelämnar.

Den tekniska ingången är PUE, kvoten mellan datacentrets totala årliga elanvändning och IT-utrustningens årliga elanvändning. Baskriteriet föreslår uppmätt PUE på högst 1,4, med alternativa kombinationer där leverantören kan visa vatteneffektivitet eller värmeåtervinning i stället. För en anläggning som inte tagits i drift föreslår det design-PUE på högst 1,25 vid full last. Det mer ambitiösa alternativet sänker förslaget för uppmätt PUE till 1,3, med starkare alternativa WUE- eller ERF-kombinationer, och anger ett designtal på 1,2 vid full last.

Talen måste läsas tillsammans med resten av meningen. Myndighetens sida kallar dem uttryckligen förslag som upphandlande organisationer ska anpassa. Köparen avgör vilken nivå som är proportionerlig för tjänsten, platsen och marknadens svar, och kan välja en annan motiverad gräns. Värdena är varken svensk lag, en universell operatörsranking eller bevis för att varje hall över ett föreslaget tal är ineffektiv. Ange vilket värde upphandlingen väljer, varför och vilka underlag leverantörerna ska lämna så att anbuden jämförs på samma grund.

Systemgränsen är där en jämförelse kan gå sönder utan att det syns. Kriterierna säger att PUE ska avse hela datacentret, men inte kontor eller annan orelaterad verksamhet. Leverantören ska redovisa formeln, använd systemgräns och mätperiod, och lämna de relevanta värdena årligen eller på begäran. För nya anläggningar ska ett beräknat designvärde märkas som design och inte beskrivas som uppmätt drift. Ett tal utan period och gräns går inte att använda för att jämföra tjänster.

Sidan omfattar mer än ett effektivitetsmått. För den tjänstekapacitet som upphandlas kan köparen be om total elanvändning i MWh och underlag för förnybar-eluppgifter, exempelvis ursprungsgarantier, ett elköpsavtal eller leverantörens egen produktion. Där finns också kriterier om att använda utrustning längre, förbereda uttagen hårdvara för återbruk, reparera när det är rimligt, återvinna utrustning som inte kan återanvändas och hantera farligt avfall. På den mer ambitiösa nivån finns årlig rapportering av PUE, WUE, Energy Reuse Factor och Renewable Energy Factor samt möjligheter att bedöma klimatpåverkan över livscykeln och förbättringar under avtalet.

För en upphandlingsgrupp är ordningen viktigare än att klistra in varje klausul. Börja med tjänsten och arbetslasten: tillgänglighet, prestanda, lagring, säkerhet och väntad tillväxt. Bestäm sedan vilka datacenterpåverkningar köparen kan påverka. Fråga leverantörerna hur tjänstens energi hänförs till en anläggning eller grupp anläggningar, hur ett byte av plats meddelas och om siffrorna är uppmätta eller projekterade. Använd myndighetens webbstöd och marknadsdialog innan ett tröskelvärde väljs. Det minskar risken för ett overifierat betygskrav som slår ut bra anbud utan att ändra utfallet.

Ett klimat- eller förnybarhetslöfte är inte samma sak som effektivitet. En leverantör kan avtala om förnybar el och ändå använda mer energi per IT-arbete; den kan rapportera låg PUE utan att den köpta arbetslasten har låg klimatpåverkan. Möjlighet till värmeåtervinning bevisar inte att värme faktiskt levereras till köparen eller ett fjärrvärmenät. Kriterierna hjälper till att hålla måtten isär och uppmuntrar beställaren att fråga vilket tal som gäller den egna tjänsten, inte leverantörens hela portfölj.

Betydelsen är praktisk. Svenska myndigheter, regioner och kommuner är allt mer beroende av moln- och datacentertjänster, men resursrapportering blir osynlig om kontraktet inte frågar efter den. Ett välformulerat krav låter leverantörer konkurrera med trovärdiga förbättringar och ger köparen möjlighet att följa upp efter tilldelning. Det kan också göra långsiktiga energi- och återbruksuppgifter till avtalsförvaltning i stället för ett miljölöfte på en sida vid urvalet.

Det finns fortfarande gränser. Vägledningen gör inte ett upphandlingskriterium till tillstånd för anläggningen bakom tjänsten, reserverar inte nätkapacitet, garanterar inte förnybar el varje timme och reviderar inte själv leverantörens data. Köparen måste tillämpa upphandlingsreglerna, skydda säkerhet och kontinuitet och avgöra vilken verifiering som är rimlig. Myndigheten tillhandahåller ett nytt ramverk och föreslagna värden. Beställaren behöver göra dem till ett öppet och tjänstespecifikt avtal med mätbar rapportering.

Varför det spelar roll

Vägledningen ger offentliga köpare i Sverige nya sätt att fråga vad uppgifter om el, vatten, värmeåtervinning och utrustning betyder för den datacentertjänst som faktiskt upphandlas.

Vad som fortfarande är okänt

De nya kriterierna visar inte hur många svenska upphandlare som kommer att använda dem, vilka värden en viss upphandling bör välja eller om framtida leverantörsrapporter kommer att verifieras oberoende.

Källor